Tre handlingar från 1909: kvitto och tackbrev för en gåva till skolhemmet för blinda och dövstumma i Vänersborg, samt ett kondoleansbrev till Josefina Eriksson efter “morfars” död
Avbildade personer
Plats på karta
58.3812, 12.3227
Beskrivning
Landshövding K. S. Husberg tackar i ett brev Josefina Eriksson för hennes gåva till skolhemmet för blinda och dövstumma i Vänersborg. Gåvan har bokförts som given av “en tacksam och deltagande mor”, och han bifogar kvittot. Det är ett kort kvitto från Emil Westerlund, daterat Vänersborg 29 april 1909, på 5,5 kronor. Husbergs hustru Mia Kolen (adress Badhotellet Saltsjöbaden) skriver ett separat brev den 29 juni 1909 där hon beklagar att “morfar” avlidit efter ett långt och arbetsamt liv, hoppas att han fått somna in bland sina och berättar om vistelsen på badhotellet med grosshandlaren.
Transkribering
Fru Josefina Eriksson Äppelviken Essinge [oläsl.] båtar. Bästa Fru Eriksson, Sedan jag i dag fått till vederbörande kassaförvaltare öfverlämna den gåfva, som jag för några dagar sedan hade den stora glädje af från eder mottaga för skolhemmets räkning, får jag härmed bifoga närslutna kvitto. Det var bra snällt af Fru Eriksson att så deltagande tänka på de stackars vanlottade skyddslingarna i skolhemmet, och på det allra hjertligaste får jag nu å hemmets vägnar framföra en varm och uppriktig tacksägelse. Gåfva kommer såsom alla bidrag för detta ändamål, väl till pass; och Fru Erikson behöfver alltså icke hysa någon farhåga för att hafva kommit för sent. I enlighet med Fru Eriksons uttalade önska, har gåfvan blifvit bokförd såsom gifven av en tacksam och deltagande mor. Samtidigt härmed skrifver min hustru, och Fru Erikson får genom henne säkerligen spörja ett och annat om, huru vi nu för tiden ha det. Jag vill emellertid för egen del särskildt säga, huru det gladt oss båda så mycket att se oss ihågkomna och omfattade med den tillgifna välvilja, hvarsom Edert vänliga bref så rikt bar vittne. Fru Eriksons tacksamme K. S. Husberg. Snälla Fru Eriksson, Jag mottog igår Fru Erikssons bref heraf jag hör, att "Morfar" slutat sina dagar och fått hvila efter ett långt och arbetsamt lif; Man kan inte annat än tycka det är godt för den gamle, att fått sluta då krafter och helsa tryter och man ej som förr kan vara verksam, han kände det nog tungt många gånger så arbetsam som han varit, och så fick han sluta hos de sina, vårdad af ömma händer, det är lyckligt, så allt annat är förbi. Både Grossh. och jag deltaga evinnerligt i Er sorg och [oläsligt]. Det är starka band brustit och hur sjuk och skröplig en far eller mor än är, så är det dock en [oläsligt] kraft för familjen. Han sade alltid att han ej ville öfverleva Grosshandlarn och han behöfde det ej. Jag skulle gerna velat sända några blommor till hans bår men jag vet inte hur det kan lyckas. Vi hafva nu varit här en vecka och jag tycker att vi äro nästan oss lika, kanske en hårsmån bättre, men inte går Grossh. bättre än åtminstone. Alla sådana här ställen, äro varandra lika när man fått vara en tid och hvilat upp sig, önskar man sig här. Fabrikören är här och badar, men han far fram och tillbaka, så vi se honom inte alls, hittills. Jag har ämnat mig in till staden hvarje dag för att se till litet der, men det är ej lätt hemma ifrån. Mycket varmt har här varit dessa dagar. Vacker är här nog, men inte något ovanligt, nog är det vackert vid Nynäs. Nu sitter Grossh ute på vår veranda, men det leder till sängdags och jag måste hjälpa honom. Farväl nu snälla Fru Eriksson, vå få väl höra af hvarandra längre fram. Helsa hjärtligt Mina och alla andra från mig och Grosshandlaren. Med vänskap och tillgifvenhet, Mia Kolen d. 29/6.09. Adress Badhotellet Saltsjöbaden Rum 133. Genom Herr Landshöfdingen och Kommendören K.S. Husberg har jag för skolhemmet i Vänersborg för blinda döfstumma bekommit 5,5 kronor, som i gåfva öfverlemnats till hemmet af en "tacksam och deltagande moder"; kvitteras tacksamt. Vänersborg, den 29 april 1909 Emil Westerlund